Behöver man bygglov om man vill byta färg på fasaden?

Det är inte helt ovanligt att man vill byta färg på huset eller kanske på annat sätt förändra fasaden. För många uppstår det då ibland frågor kring vad som gäller när det kommer till bygglov när man vill ändra fasaden på något sätt. Framför allt frågan om det behövs bygglov för att måla om huset. Den vanligaste frågan är kanske: räcker det med en anmälan till kommunen eller behövs det bygglov? Kanske det inte behövs något alls?

Det är inte så konstigt att det dyker upp frågor då lagstiftningen och regelverken kan upplevas otydligt och förvirrande. Ett snabbt svar är att det kan krävas bygglov för att byta färg på fasaden. Det beror framför allt på vilken färg som du har tänkt byta till. Huruvida det krävs bygglov kan också avgöras av vilken typ av byggnad det gäller, vilken typ av ändring du vill göra och var byggnaden finns. Det skiljer sig också mellan kommuner och områden, vilket kan göra det än mer förvirrande.

Det finns många fall där personer varit lite kreativa och målat om huset i vad de ansett vara en önskvärd färg. Färgen har dock inte ansetts varit lika önskvärd av grannarna. Ibland har det också hänt att kommunens politiker och tjänstepersoner fått upp ögonen för hus som bryter mot normen. På en del platser har det lett till infekterade strider mellan grannar, men även till en byråkratisk mardröm med kommunens tjänstepersoner och politiker. Därför är det bra att läsa på vad som gäller innan man sätter igång och blandar till den nytänkta färgen.

Vad gäller för bygglov när det kommer till fasader?

När det kommer till bygglov, och då för att ändra byggnadens yttre, krävs det generellt bygglov. Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 2 § anger att för att ändra en byggnads färg kan det komma att krävas bygglov. ”Kan komma att krävas” är inte ett självklart och tydligt svar, därför är det bäst att du vänder dig till kommunen då det är kommunen som beviljar bygglov.

När det kommer till att byta kulör på fasaden finns det undantag och det är när det kommer till en- och tvåbostadshus. Undantaget gäller för fasader som vetter mot en kringbyggd gård. Vad avses då med kringbyggd gård? Kringbyggd gård är slutna kvarter eller en gård med flera byggnader runt omkring sig. Generellt menas att ändringen inte är direkt synlig för allmänheten, men ofta är det inte bara det som inte syns som man vill ändra.

Detaljplanen som kommuner upprättar har en avgörande roll när det kommer till vad som beviljas när det kommer till byta färg eller ändra fasaden. Detaljplanen regleras av Plan- och bygglag (2010:900) och ger kommuner rätt att bestämma över bebyggelser. Det innebär att om byggnaden ligger inom ett område med detaljplan så behöver du bygglov när det gäller fasaden i följande fall:

1. När det kommer till att ändra en byggnads färg
2. Om du tänker byta fasadbeklädnad,
3. Om du avser byta taktäckningsmaterial
4. Om du vill utföra en annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.

Får man måla i vilken färg som helst?

För att ändra färg brukar det generellt medges att det är lovfritt. Det gäller om det avser en- eller tvåbostadshus under förutsättningen att det inte ändrar byggnadens karaktär eller för den delen områdets karaktär. Det kan såklart vara lite otydligt med vad som avses med ändra karaktär eller områdets karaktär. Så svaret blir likväl, nej i regel du får inte måla om huset i vilken färg du vill. Reglerna brukar trots detta vara ganska generösa när det kommer till vilken färg du kan välja. Det är värt att notera att som regel ska färgen harmonisera med andra byggnader runt omkring. Grannarna kan ha skarpa åsikter om man väljer fel färg och bli rejält uppretade.

Det fick ägarna till ett hus i Sundsvall snabbt reda på när de valde en lila färg som gjorde att grannarna gick i taket. Det gick så långt att det började cirkulera protestlistor mot den nymålade fasaden och stämningen i kvarteret blev allt mer spänd. Kommunen påpekade snabbt att det är viktigt att kontakta dem innan man ger sig på att bryta normen när man bor i ett villakvarter. I samband med detta togs frågan upp om vad som avses med att ändra husets karaktär väsentligt. Svaret från Boverket blev kort ”Det är lurigt”. Det gäller därför att vara noga med att kontrollera vilka färger som är godkända i detaljplanen.

Vad är ett bygglov?

Ett bygglov är ett tillstånd som beviljas för att bygga nytt, bygga till eller ändra på en byggnad. Måla om och ändra färg på fasaden är ett sätt att byta utseende, vilket alltså faller under “ändra på en byggnad”. Bygglovets syfte är att säkerhetsställa att det avsedda projektet följer lokala regler för markanvändning och byggande.

Bygglov beviljas av kommunen och ansökan prövas mot Plan-och bygglagens särskilda tillstånd. Varje kommun ska ha en nämnd som ansvarar för bygglov och nämnden regleras av Kommunallagen (2017:725) Kap 6 2 §. Kommunallagen anger att varje kommun ska ha en byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden kan ha andra namn, men funktionen ska vara densamma oavsett namn. Nämnden styrs av folkvalda politiker och varje nämnd är sin egen myndighet. Ärenden hanteras i regel i första hand av en förvaltning med tjänstepersoner och förvaltningen styrs av nämnden. Tjänstepersoner fattar sedan beslut på delegation av att nämnden. Delegationsordningen gör att enskilda tjänstepersoner får ta beslut som när det kommer till bygglov. Det är dock alltid nämnden som är ytterst ansvarig för besluten som tjänstepersonerna fattar. Visst kan det kännas lite märkligt att politiker avgör vilka färger som husen ska ha, men då de har yttersta ansvaret för helheten i kommunen så är det en fråga för folkvalda.

Vilka konsekvenser kan det få om man inte ansöker om bygglov?

Får kommunen reda på att du målat om i en färg som inte skulle blivit godkänd kan de begära in en skriftlig förklaring, där du får ange varför du inte ansökt om bygglov. Det kan vara så att du även får betala ett vite, och detta utöver att du tvingas återställa byggnaden så som den var innan du satte igång med projektet. Du kan också få vite om du påbörjar ett arbete innan ett bygglov är beviljat. Det har hänt att det blivit dyrt för de som målat om huset i en färg som inte blivit skulle blivit godkänd.

Ett sådant exempel är Bernt. Bernth Uhnos som är konstnär ville vara lite kreativ och målade om huset i flera olika nyanser av gult. Huset skulle se ut som en soluppgång och lysa upp tillvaron. Det uppskattades inte alls av kommunens politiker och tjänstepersoner som menade att det inte var passande. De tyckte därför att Bernt skulle återställa huset till en färg som harmonierar med resten av grannskapet. Bernt överklagade beslutet då han tycker att husets nya färg visst passar in.

Det brukar gå att söka bygglov i efterhand och då hanteras ansökan precis som det vore en ny ansökan. Bygglovet kan dock kräva att du i efterhand gör ändringar vilket kan vara kostsamt om man lagt ner stora summor på att ändra fasaden. Det går att överklaga beslutet men det är inte säkert att du får din överklagan beviljad. Det är därför viktigt att aldrig påbörja ett arbete innan man fått tillståndet för att undvika onödiga kostnader och onödigt arbete.

Hur ansöker man om bygglov?

Det är som tidigare nämnt kommunen som hanterar bygglov. Innan du börjar med processen och börjar att skicka in dokument bör du vända dig till kommunen för att höra om det behövs bygglov för att göra ändringen. Detta för att undvika onödigt pappersarbete men också för att det kostar att skicka in en ansökan. Normalt är att om du ska ansöka om bygglov ska du bifoga följande dokument:

1. Ansökningsblankett, den blanketten ska kommunen tillhandahålla. Idag har vissa kommuner även infört e-tjänster för ansökan om bygglov, men inte alla.
2. Fastighetsbeteckning och byggnadstyp.
3. Fasadritning som visar vilka av byggnadens fasader som berörs av ändringen sedda framifrån.
4. Kontrollplan som beskriver de kontroller som byggherren ska utföra eller vem eller vilka som ska utföra kontrollen.
5. Material och kulörbeskrivningar där du anger vilka material och kulörer som du har för avsikt att använda. Kulörbeskrivningen ska vanligtvis vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

Det är viktigt att alla planritningar är fackmannamässigt utförda, så det är inte något du själv kan sno ihop. Det kan också tillkomma andra planritningar och uppgifter såsom avstånd till grannar. Det kan därför vara bra att fråga kommunen om vilka uppgifter de kräver utöver de tidigare nämnda. Kostnaden för bygglov varierar mellan kommuner men det rör sig om flera tusenlappar. Handläggningstiden ska inte överstiga 10 veckor men en förlängning av handläggningstiden kan ske om ärendet är komplicerat. Regler kring handläggningstid finns reglerat i Plan- och bygglag (2010:900).

Hur går handläggningen till kring bygglov?

När man skickar in handlingarna så börjar en handläggare gå igenom dokumenten. Då kontrollerar handläggaren om alla handlingar som behövs är inskickade och om dokumenten är fackmässigt utförda. Handläggare kontaktar den som sökt bygglovet om något saknas eller om ansökan behöver kompletteras. Är ansökan komplett granskar handläggaren själva ansökan. Under själva granskningen bedömer handläggaren om ansökan följer de bestämmelser som gäller och om ändringarna följer Plan- och bygglagen.

Handläggaren kontaktar den som sökt bygglov om bestämmelserna eller kraven på utformningen inte uppfylls precis som de skulle göra om något saknas. Ibland behöver handläggaren inhämta yttranden från andra såsom grannar, om än det är sällan det behövs för att byta färg på fasaden. Är handlingarna inte kompletta och man inte skickar in kompletteringarna i tid så kommer ansökan att avslås.

När det kommer till att byta färg på fasaden är det vanligtvis handläggaren som tar beslut och det blir inget nämndsärende. Kommunen skickar också en faktura för ansökan och den är man skyldig att betala även om det blir ett avslag. När ett bygglov beviljats måste projektet påbörjas inom två år och ska ha avslutats inom fem år, annars måste bygglovet sökas om.

Vad händer om man får avslag?

Har man otur kan man få avslag på sitt bygglov. Det behöver däremot inte betyda att det inte går att överklaga. Då hanteringen av bygglov räknas som myndighetsutövning har du också rätt att överklaga ett avslag. Rätten att överklaga myndighetsbeslut regleras av Kommunallagen (2017:725) och Förvaltningslagen (2017:900).

När det kommer till att överklaga beslut gällande bygglov så är det Länsstyrelsen som först prövar överklagandet. Ett avslag ska överklagas inom tre veckor efter beslutet tagits och kommunen ska förse dig som fått avslag med information om hur man går tillväga. Det är också möjligt för grannar eller andra som berörs av bygglovet att överklaga ett beslut. Skulle man inte vara inte nöjd med Länsstyrelsens beslut kan man vända sig till Mark- och miljödomstolen.

Det är viktigt att inte börja med att måla om fasaden innan ett bygglov beviljats. Det blev ett par varse om som målade om huset blått och fick vite på närmare 14 000 kronor. Inte nog med vitet, utan de fick besked att fasaden ska återställas som den var innan ommålningen (källa:HD). Måla om fasaden är dyrt som det är utan extra kostnader, så det är god idé att vänta på beskedet och om man inte är nöjd med beslutet så går det att överklaga.

Speciella regler kring K-märkta hus

Det råder andra regler kring vad som kallas K-märkta hus. Tanken med K-märkta hus syftar till att byggnaden ska ha ett kulturhistorisk skydd. Plan- och bygglagen (2010:900) tar även upp K-märkta hus och regler kring vad som får göras.

Det är svårare att få lov att göra ändringar på K-märkta hus än andra hus. En del upplever det som ett påtvingat förbud, men avsikten med det kulturhistoriska skyddet är inte att förbjuda utan att se till så att ändringarna samspelar med det historiska värdet som byggnaden har. Det kan vara en stor ändring att måla om fasaden sett ur ett kulturhistorisk perspektiv. För den som har ett K-märkt hus är det lämpligt att kontakta en byggnadsantikvarie innan man ansöker om bygglov. Det går också att kontakta en bygglovshandläggare för att höra om det behövs bygglov för att måla om fasaden.

Detaljplanen styr, men vad är då en detaljplan?

Det hänvisas ibland till detaljplaner, vad är då en detaljplan? Plan-och bygglagen (2010:900) tar upp mer fördjupad information om detaljplaner. En detaljplan kan vara långtgående i sina detaljer om vad som får göras eller inte får göras. Kommuner också kan använda en detaljplan för att pröva lämpligheten i att bygga i ett visst område. Detaljplanen inkluderar även när det ska byggas nytt, när bebyggelse ska ändras eller bevaras. Mycket när det kommer till bygglov utgår från om byggnaden är inom ett område som faller inom detaljplanen.

När kommunen tar beslut kring detaljplanen så utgår kommunen från allmänna intressen och Plan- och bygglagen (2010:900). Det är nämligen så att det som inte prövats i detaljplanen och som gäller allmänna intressen tas upp vid en ansökan om bygglov. Detaljplanen reglerar också rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhället samt markägare emellan. Det är därför när man åker runt och ser nya kvarter växa fram som det verkar som om alla hus ser likadana ut. Det finns helt enkelt reglerat i detaljplanen vilka sorters hus som får byggas inom ett visst område. Det inkluderar också vilken färgsättning som gäller, så det är inte så att de som bor i kvarteret saknar fantasi.

Hur styrs frågor som rör bygglov nationellt?

Det är Boverket som är förvaltningsmyndighet när det kommer till övergripande frågor kring bland annat byggd miljö, fysisk planering, byggande och förvaltning av bygge. Boverket lyder för närvarande under Finansdepartementet. Boverkets främsta uppdrag är att:

1. Vara ansvariga för att ta fram föreskrifter och vägledningar
2. Vara en ansvarig myndighet för tillsyn över energideklarationer och tillämpningen av plan- och bygglagen
3. Administrera statliga stöd och bidrag till bland annat kommuner
4. Utreda och analysera frågor inom sitt verksamhetsområde.

Boverket tar inte beslut i enskilda ärenden kring bygglov utan tar fram övergripande föreskrifter och vägledning när det kommer till sina kompetensområden. Boverket agerar utifrån plan- och bygglagen, delar av miljöbalken samt bostadsförsörjningslagen. Boverket står för den övergripande viljeinriktningen som ska vara vägledande för kommunerna när de tar fram detaljplaner och hanterar exempelvis bygglov. Det är endast kommunen som har rätt att anta planer och bestämma om exempelvis bygglov. Så om man funderar på vad som gäller kring att måla om fasaden så är det inte Boverket som kan guida rätt, utan det är kommunen som bestämmer om din tilltänkta färg passar inom detaljplanen.